FO: Vera

En del stickmönster är så vackra att det inte är någon mening att kämpa emot, trots att en vet att det är ett vansinnesprojekt. Så var det med Vera.

W_a9a1820_small2När vårnumret av Avmaskat (bra grej, köp och stötta!) kom ut föll jag pladask för denna retroinspirerade drömkofta och sen var det bara att köpa garn, lägga upp och be en stilla bön om att mitt slutresultat åtminstone skulle avlägset påminna om bilden i tidningen. Det fanns nämligen flera element med den här koftan som gjorde mig rejält nervös:

  1. Hela kroppen stickas med två färger i ett skitkrångligt mönster med långa flotteringar.
  2. Koftan steekas på tre ställen, dvs. stickas runt för att sedan klippas upp. KLIPPAS. UPP. KLIPPAS. MED SAX. I STICKAT. Det går liksom inte an.
  3. Puffärm???

Det var dock betydligt enklare än jag hade föreställt mig. Mönstret (av Kamilla Svanlund) är extremt tydligt och pedagogiskt, och med hjälp av youtubetutorials blev flerfärgsstickningen jämn och fin. Puffärm visade sig vara förvånansvärt roligt att sticka, och steekningen… tja, det gick. Men jag blev tvungen att ligga på Elisabets kökssoffa och djupandas en bra stund efter klippet. Det enda som visade sig vara riktigt svårt med detta projekt var att beräkna hur mönsterdiagrammet skulle passas in på bak- respektive framstyckena. Jag fick göra om ett par gånger. Jag förstår i efterhand inte riktigt heller hur jag lyckades med konststycket att plocka upp 30 maskor mindre än anvisat till knappbanden, och ändå få dem såpass snygga. Det måste varit stickgudarna som ingrep. Resultatet då? Ehm jodå:

20150927_095419

20150927_095223

20150927_095539

20150927_095710JAG ÄLSKAR DEN HÄR KOFTAN. Det mönstrade livet, puffärmen, insvängningen vid midjan. Den är p.e.r.f.e.k.t. Och jag har gjort den. Jag är så glad, och så oerhört stolt över mig själv. Och jag älskar den här koftan. Jag älskar den som Willow älskar Tara, som medelålders män älskar Bruce Springsteen, som Snubben älskar filipochfredrik, som Jayne älskar sin very favorite gun.

De tekniska detaljerna:
Mönster: Vera av Kamilla Svanlund. Finns just nu bara att få tag i genom webtidningen Avmaskat. Köp, vårnumret är det bästa hittills enligt mig.
Garn: Hverdagsuld, köpt via Majas Manufaktur. Jag gjorde av med nästan fem nystan i färgen Blågrön och lite drygt ett i färgen Råhvid. Mycket bra garn, perfekt till flerfärgsstickning.
Stickor: 3 och 3,5 mm.
Projektet på Ravelry: http://www.ravelry.com/projects/Prettoemma/vera

FO: Mother Chucker

Under åren jag stickat aktivt har jag hittat ett par tre favoritdesigners. Kate Davies, Kamilla Svanlund och Dianna Walla gör alla mönster som får mitt hjärta att klappa lite extra, men den designer jag äger och har stickat flest mönster från är Andi  Satterlund.

Andi designar mestadels vintage/retroinspirerade koftor och tröjor, ofta midjekorta (älsk) med många knappar (älsk) och roliga flät- eller spetsdetaljer (jätteälsk). I januari avmaskade jag en lila tröja stickad efter hennes mönster Chuck och den har använts flitigt sedan dess.

20150910_173211Chuck stickas på samma sätt som många andra mönster av Andi Satterlund: En börjar med bakre delen av axlarna och nacken, för att sedan plocka upp och sticka framstycken och halsringning. Alltihop sätts sedan ihop under ärmarna och stickas därefter runt. Det är en rolig konstruktion men en hel del att hålla reda på, särskilt som Chuck har ett ganska komplicerat  (men tokfint) flätmönster mitt fram.

Chuck gick ganska fort att sticka vill jag minnas – det är en liten tröja, midjekort och med trekvartsärm. Dessutom på större stickor och ett garn i dk/worsted-tjocklek. Det blev aldrigt tråkigt utan varje moment tog lagom lång tid. För första gången lyckades jag dessutom åstadkomma en snygg ärmkulle med hjälp av short rows:

20150910_173631MMM CHECK OUT THAT BAD BOY.

Tröjfakta:
Mönster: Chuck av Andi Satterlund. Finns på ravelry för några dollar. Jag stickade storlek small eller 33 tum.
Garn: Cascade 220 Heathers i färgen Misty Lilac. Jag använde lite drygt två och en halv härvor. Billig stickning med andra ord.
Stickor: 4,5 och 5 mm om jag inte minns helt fel.
Töntig namnreferens: Taylor Swift – Bad Blood-videon.

FO: Torrent-sockar

En del projekt blir liggande länge, trots att jag vet att jag kommer tycka väldigt mycket om det färdiga resultatet. Så var det med sockarna Torrent, designade av duon Tin Can Knits. Från uppläggning till avmaskning tog det nästan ett år. Detta beror inte på att mönstret var dåligt eller garnet trist att jobba med, tvärtom. Men flytet i stickningen infann sig aldrig, så dessa sockar fick stå tillbaka för andra roligare projekt. Till slut blev de dock färdiga.

20150903_201652

Mönster: Torrent
Garn: Cascades Heritage sockgarn, färg TangerineStickor: 2,25 mm

Liten resår, bred spetspanel och enkel slätstickad baksida. Ypperlig sockdesign. I orginalversionen är sockorna blå och spetsmönstret är tänkt att påminna om rinnande vatten. Såhär i senapsgult ser det mer ut som höstlöv, tycker jag.

20150903_201702

Jag gillar dem.