Ett virrvarr av flätor

rolf1

Under den ganska intensiva C-uppsatsperioden (som fortfarande inte är slut, för övrigt) räckte min överblivna hjärnkapacitet bara till ganska små projekt. Sockor. Vantar. Halvvantar. Eftersom jag var för schlukk (dåligt stavad jamska, betyder ungefär ”levande död”då det används i min familj) för att besöka någon garnaffär under november-december stickade jag i huvudsak från stashen.

När jag fyllde år förra året fick jag två nystan knallrosa Drops Nepal, en tjock ull/alpackablandning. Dessa omvandlades relativt raskt till ett par fina halvvantar – flätstickade på ovansidan, resårstickade i handflatan. Mönstret kommer från Vantar för alla årstider, är designat av Kamilla Svanlund och heter Rolf. Utmärkt mönster, som jag dock modifierat en del här – jag tog bort en repetition av flätmönstret, eftersom vantarna nästan nådde mig till armbågen då jag stickade dem på orginalvis. Lite för långt för min smak. Jag stickade dessutom med något mindre stickor än angivet då mina händer är pyttesmå.

Perfekt projekt för den som vill prova på flätor – stadigt garn, större stickor (4 mm i original) och tydliga instruktioner gör det lätt att få det snyggt. Lite mer detaljer om projektet, garnåtgång osv. finns på min ravelrysida här.

Förhoppningsvis kommer denna blogg uppdateras mer frekvent framöver – jag kommer ha mer tid, jag har en hög med obloggade (och oblockade…) projekt hemma och en sprillans ny kamera jag fick i julklapp av min alldeles för snälla sambo. Vi har underbara tider framför oss, osv osv.

Den allra sämsta bloggaren

Vad hände egentligen? C-uppsats hände.

Sedan 6 veckor tillbaka jobbar jag som en liten bäver med en enorm oformlig textmassa som förhoppningsvis ska resultera i ett ~*bidrag till forskningen*~. Har pga detta utvecklat ett mycket aktivt undvikandebeteende kopplat till allt som har skärm och/eller tangentbord. Men jag har stickat desto mer!

Vissa projekt motiveras av att jag vill ha det färdiga plagget, andra av att jag vill prova en ny teknik eller ett visst garn. Nu senast stickade jag dock faktiskt ett par vantar enbart för att det var en Bra Grej. Fina fina webbutiken Organic Knitters startade nyligen upp igen efter en tids uppehåll. Som namnet antyder satsar denna butik fullt ut på ekologiska och hållbart framtagna garner. Garnerna är dessutom i flera fall från mindre spinnerier och ullproducenter som arbetar med sällsynta fårraser. Jag tycker detta är ett så ofantligt bra initiativ. Min klädkonsumtion har minskat kraftigt sedan jag började sticka, men självklart vill jag fortsätta minska den inverkan på planeten mina garn- och klädinköp ändå innebär (wicca good and love the earth and women power and I’ll be over here). Att nu kunna köpa ekologiskt garn på ett enklare sätt = HURRA. Jag gav uttryck för min glädje genom att klicka hem ett paket med rumänskt ullgarn och ett tjusigt vantmönster.

(Jag ska väl klargöra att jag inte på något sätt sponsras av Organic Knitters, utan detta är uppriktig glädje/beundran.)

20151213_110030

Garnet heter Elena och kommer från Moeke Yarns. Garnet är spunnet på ett litet spinneri av lokal ull,  växtfärgat och ganska varierande i tjocklek. Och det luktar får. Så mycket att kvinnan i paketutlämningen på ICA reagerade. Det här var första gången jag blev tvungen att tvätta garn innan jag kunde börja sticka med det, och trots tre omgångar i baljan med massor av ulltvättmedel sitter lukt och fett delvis kvar i de färdiga vantarna. Jag tycker det är ganska trevligt, men jag kommer inte ge bort dessa i julklapp som det var tänkt.

20151213_110016

Vantmönstret Roma är jättebra, tumkilen speciellt har jättefin passform. På handryggen stickas ett fint strukturmönster med aviga och räta maskor. Inget komplicerat med andra ord. Jag tycker dock att mönstret försvinner lite då garnet i sig själv har så mycket struktur och ett ganska ojämnt utseende. Det vore roligt att sticka samma vantar i ett jämnare, mer rundspunnet garn. Då tror jag de aviga maskorna verkligen skulle få poppa.

20151213_110043

Tack vare allt lanolin i garnet är vantarna relativt täta och varma, men jag tror ändå att de får åka ner i lådan och komma fram lagom till våren. Flerfärgsstickat eller lovikka passar helt enkelt bättre i jämtländsk vinter.