En orange sjal

I somras var jag i London med trevligt sällskap. Mellan alla museum vi besökte hann vi också inom garnbutiken Loop i Islington. Mycket trevligt, även om den inte riktigt nådde upp till mina högt ställda förväntningar (ett resultat av mycket intensivt hajpande från instagramkonton och bloggar jag följer). Jag kunde dock inte motstå att köpa ett par lyxhärvor, däribland en härva Madeline Tosh Sock i färgen Citrus – ett 100 % merinogarn i fingering-tjocklek med mycket twist och stuns. Under ett par höstveckor när det var extra grått, regnigt och allmänt eländigt omvandlade jag garnet till en sjal. Den blev dock blockad och fotograferad först i förra veckan. Skåden: Mountain Moss!

DSC_0197

DSC_0209

DSC_0217

DSC_0193

 

Bildernas gula ton är ett resultat av redigering – orginalbilderna var så blåtonade att jag såg ut som en kort person från Avatar. Det är svårt att ta bra bilder i snö.

Mönstret är föredömligt enkelt och välskrivet. Sjalen stickas från början som en vanlig halvcirkelsjal, i rätstickning och slätstickning med rätstickade ränder. Sedan stickas spetskanten på och ihop med övriga sjalen – många små och korta varv, alltså. Detta vägs i mina ögon upp av att en bara behöver maska av 14 maskor istället för 300-nånting. Avmaskning = själens fiende.

Jag använde stickor 3,75 mm och stickade upp i princip allt av mitt 100-gramsnystan (strax under 400 m). Under de sista trettio varven eller så var det mycket oklart om garnet skulle räcka. Jag gjorde en segerdans runt den lilla garnstump som var kvar när jag var i mål.

Garnet då? Jag stickar sällan med såhär lyxiga garner (en härva Tosh Sock kostar drygt 200 kronor), och jo, det var en rolig upplevelse. Mjukt, vackert och lättstickat. Det bästa var/är färgen – den  har ett otroligt djup och många fina skiftningar som inte riktigt syns på bilderna.

Januaris ravelryfavoriter

Januari har varit en fin stickmånad. Jag avmaskade två koftor, Belmont och en än så länge ofotograferad teststickning av duktiga Linnéas nya koftmönster. Däremellan har jag stickat ett par varv här och där på ett par bassockor, men mestadels ägnat mig åt att spana efter potentiella nya projekt på ravelry. Några av mina favoriter syns här nedan.

1. Sjalen Waiting For Rain av Sylvia Bo Bilvia

Img_6099_small2
Bildkälla

Det var längesen jag blev såhär peppad på ett sjalmönster. De flesta sjalar jag stickat har antingen spetsmönster över hela sjalkroppen eller en smal avslutande spetskant. Den här rätstickade modellen med revor av spetsstickning känns ny och rolig. Dessutom verkar sjalen ha den där formen som ligger så bra över axlarna. Sylvia Bo Bilvias mönster är dessutom i regel mycket välskrivna och lätta att följa.

2. Rhombille av Gina Röckenwagner

141215_pompom_16_shot_09_084-_small2
Bildkälla

Pompom Quarterly släppte nyligen en preview på det kommande vårnumret. Hela kollektionen är ljus och krispig (temat för numret är ofärgat garn – kul!), men mest fastnade jag för Rhombille, som med det nästan tredimensionella mönstret så att säga sticker ut (hahaha ordvits yassss). Älskar den vågiga nederkanten!

3. Laverne av Rachel Coopey

Lo_res_coopey_2315_small2
Bildkälla

I december köpte jag flera stickböcker som en tidig julklapp till mig själv. En av dem var Coop Knits 2 av Rachel Coopey, för att motivera mig själv att sticka upp allt tunt sockgarn jag har liggande.  Boken är fantastiskt fin, med sockor uppstickade i godisaktiga pastellfärger. Laverne är mina favoriter, med flätor i diamantmönster.

That’s all, folks.